Treaktstrukturen en kraftfull metod när du skapar handlingen i din bok
Treaktstrukturen ett kraftfullt verktyg när du skapar handlingen i din bok
En introduktion till treaktstrukturen
Treaktstrukturen är en berättarform som är uppdelad i tre delar som kallas akter. Detta ramverk har blivit nästan universell i berättandet på grund av hur väl det synkroniserar med vår inre berättarklocka.
När vi utsätts för berättelser under hela vårt liv, vänjer sig vårt undermedvetna vid rytmerna i en bra berättelse – rytmer som matchas bra med treaktstrukturens noter.
Den här artikeln är skriven för att ge dig en introduktion till treaktstrukturen och en förståelse för grunderna som ger dig verktygen att skriva en bok med fungerande och engagerad handling.
Blogg serien treaktstrukturens alla delar
Detta är första delen blogg serien ”treaktstrukturens alla delar – förstå hur den kan förstärka din handling” I denna bloggserie kommer du lära dig allt du behöver veta för att använda dig av treaktstrukturen och hur den kan hjälpa dig att få en så spännande och sammanhållen berättelse som möjligt i din bok.
Frågan är vad som ligger till grund för din berättelse? Även om specifika element som tempo, spänning och tema alla spelar en viktig roll för din berättelses framgång, är de resultatet av en solid grund, inte själva grunden. Din romans grund kommer från dess berättelsestruktur.
Läs vidare för att lära dig:
Hur man implementerar en stark treaktstruktur. Samt hur du säkerställer att din berättelse är byggd för att ha största möjliga inverkan på läsarna.
Vill du göra anspråk på titeln författare? En förståelse för berättelsens struktur är där skribenter blir författare!
Vad är treaktstrukturen?
Enkelt uttryckt är strukturen den ordning du lägger dina scener i. Om du vill sälja skönlitterära böcker så är treaktstrukturen en bra struktur att utgå ifrån.
Treaktstrukturen är ett berättande ramverk som består av tre akter. Det kanske säger sig självt. Men varje akt har sina egna handlingspunkter, tempo och syfte i den större berättelsen.
Akt 1 fungerar som uppstarten och upplägget för det som kommer hända, akt 2 är konfrontationen där konflikten trappas upp och akt 3 är upplösningen där konflikten får en lösning och alla frågor får svar. Dessa tre akter innehåller alla vändpunkter och det är det som är kärnan i tre akt strukturen.
Varje akt har en roll att spela för att förbereda inför det som följer. Allt detta kommer sedan samman i ett klimax som känns resonerande, effektfullt och gripande.
Vill du ha en Mall till treaktstrukturen?
Nu kan du ta ditt skrivande till nästa nivå med skrivkreativs 10 sidiga gratismall för treaktstrukturen. Denna mall är utformad för att hjälpa dig att planera och skriva din bok i tre akter, vilket ger din berättelse en naturlig rytm som läsare kommer att uppskatta och njuta av. (Går också att använda i ett redan påbörjat skrivprojekt)
Mallen innehåller instruktioner och frågor som hjälper dig att utveckla handlingen i din bok för att skapa en spännande och fängslande berättelse. (se bild ovan för exempel på en sida från mallen)
Du kommer att bygga upp din karaktär och konflikt via de olika handlingspunkterna och skapa ett klimax som kommer att lämna dina läsare andlösa.
Det bästa av allt är att den här mallen är helt gratis att använda!
Varför ska man använda sig av treaktstrukturen?
Enkla svaret är: Den har visat sig fungera om och om igen!
Varför ska du som författare ens bry dig om en struktur? Att ha något som styr ens skrivande på det sättet är att fuska – NEJ. Berättelsestruktur är den enskilt mest förbisedda, missförstådda – och ändå viktigaste – delen av berättandet.
Om det bara är en sak som har betydelse för din framgång som författare, så är det berättelsens struktur. Berättelsestruktur är det som gör att författare kan skapa berättelser som fungerar varje gång. Berättelsens struktur är det som gör att du snabbt kan diagnostisera och åtgärda problem i din handling.
Att ha en solid berättelsestruktur är avgörande för att få kontakt med dina läsares känslor. En välstrukturerad berättelse har kraften att röra och förändra, inspirera eller skrämma.
Det finns en anledning till att treaktstrukturen är nästan universell, den används i allt från storfilmer i Hollywood till indiefilmer, bästsäljande romaner och populära noveller.
4 anledningar att använda sig av treaktstrukturen
- Den fungerade och är beprövad
- Du kan applicera den på både karaktärens yttre och inre resa
- Den är anpassningsbar och kan användas endast som riktlinjer
- Den fungerar med alla genrer
Treaktstrukturen hindrar inte din kreativitet
Rädslan för att berättelsestrukturen är stel och tråkig, kan inte vara längre från sanningen. Berättelsens struktur förändrade mitt liv. I samma ögonblick som de grundläggande principerna för denna så viktiga teknik klickade på plats för mig var det ögonblick jag blev en författare. Nu är det din tur!
”Lär dig reglerna som ett proffs, så att du kan bryta mot dem som en artist.”
Du ska inte gå så långt att du bryter reglerna när det gäller treaktstrukturen men du kan definitivt böja på reglerna så de passar din berättelse. Det är en formbar mall som man kan följa för att inte tappa bort berättelsens kärna. Om du studerar treaktstrukturen och använder den mycket kommer du förstå anledningen bakom de olika handlingspunkterna. Då kan du anpassa och ändra dem efter just din berättelses behov.
Trots uppsjön av berättelser som använder treaktstrukturen på ett spännande sätt, verkar den vanligaste uppfattningen vara att strukturen kväver din kreativitet och skapar en tråkig standardiserad berättelse. Självklart är det upp till var och en hur man vill göra. Men jag hoppas att efter att du läst denna blogg serie om treaktstrukturen så kommer du förstå hur du kan använda dig av den på ett skrivkreativt sätt.
Men utan denna grund är det lätt att falla i vanliga skrivfällor, skapa berättelser som inte går någonstans och saknar någon verklig utdelning i slutet.
Tre akt strukturens bakgrund
Denna grundläggande dramaturgiska struktur diskuterade redan de gamla grekerna.
Denna anvisning till en bra uppbyggd handling kommer från dess ursprung i pjässkrivandet, där strukturen först beskrevs av Aristoteles i sin bok, Poetik. Han observerade hur grekiska pjäser använde vanliga handlingspunkter (story beats) för att engagera och underhålla sin publik, samtidigt som de förmedlade sina egna unika lektioner.
Först beskrevs treaktstrukturen alltså av Aristoteles och sedan blev den vanlig i media i tusentals år, det är den mest grundläggande västerländska strukturen, och den kommer att få resonans hos de flesta läsare du försöker nå.
Vilka element utgör treaktstrukturen?
Den består av story beats som jag valt att översätta till handlingspunkter. Så om du har hört talas om story beats så är det på svenska handlingspunkter de menar. De milstolpar från början till slut som berättelsen ska innehålla för att följa strukturen och bli en engagerande berättelse.
Handlingspunkterna är
- – Vändpunkter
- – Hinder
- – Avgörande Händelser
Vändpunkter (på engelska plot points)
De tre viktigaste milstolparna som markerar skiftningar i berättelsen och övergångar mellan akterna. Undantag för mitt
punkten som inträffar i mitten av berättelsen.
- – Vi har första vändpunkten
- – Andra vändpunkten som även är mitt punkten
- – Och tredje vändpunkten (som i vissa fall även kallas för andra vändpunkten)
Hinder
- – Katalysatorn
- – bekymmer 1 (på engelska Pinch Point 1)
- – bekymmer 2 (på engelska Pinch Point 2)
- – Klimax
Hinder Som ökar i intensitet
Det som hindren har gemensamt är att de alla har en koppling till den antagonistiska kraften på något sätt.
Avgörande Händelser
- – Kroken
- – Nyckelhändelsen
- – Falsk vinst
- – Mörkaste ögonblicket
- – Aha upplevelsen
- – Avslutet
Det finns flera olika viktiga händelser som du kan välja att ha med i din berättelse men de två viktigaste och avgörande händelserna som du måste ha med är Kroken – berättelsens början och avslutet – berättelsens slut.
Låt oss nu börja vår snabbkurs i att strukturera en roman, med hjälp av treaktstrukturen. Här nedan kommer en liten sammanfattning om varje handling punkt i treaktstrukturen. Senare kommer du kunna klicka vidare och läsa mer om varje handlingspunkt allt eftersom jag skrivit de övriga delarna i blogg serien ”treaktstrukturens alla delar – förstå hur den kan förstärka din handling”
Akt 1 i treaktstrukturen – Uppstarten (1-25%)
Första akten är de första 20-25 % av boken. Denna akt handlar om att etablera allt som behövs introduceras för läsaren. Vid första anblicken kan det här verka som en enorm del av historien att ägna sig åt introduktionen, men om du förväntar dig att läsarna ska hålla sig kvar genom hela berättelsen, måste du först ge dem en anledning att bry sig.
I akt 1 lägger du grunden för allt som ska hända i resten av berättelsen. Om du inte har en bra grund i din struktur finns det risk för att allt faller samman.
Kroken
Kroken är det som fångar din läsares uppmärksamhet när de börjar läsa din berättelse. Introducera dem för vem din huvudperson är och vad som gör deras värld unik. Kroken kan finnas redan i första meningen eller första sidan men bör definitivt framträda i första kapitlet.
Om du inte håvar in läsaren i bokens första sidor kommer de inte att stanna för att uppleva resten av ditt spännande äventyr. Läsaren måste ha en anledning att vända blad och lära känna din karaktär.
Kroken kan komma i många former, men avskalad till sin minsta gemensamma nämnare är kroken varken mer eller mindre än en fråga som läsaren vill få svar på.
Katalysatorn
Katalysatorn sätter konflikten rörelse och är startskottet på det din berättelse kommer handla om i huvudsak.
Funktionen för katalysatorn är att introducera en förändring eller ett nytt problem i huvudpersonens liv. Det här problemet är det som riktar in huvudpersonen mot hans/hennes resa. Det betyder att katalysatorn är scenen i din berättelse där det verkliga problem först dyker upp för huvudpersonen.
Så fråga dig, var börjar besväret? Jag menar inte problem i huvudpersonens bakgrund. När dyker problemet först upp på ett sätt som din huvudperson måste hantera nu i boken?
Vid katalysatorn är det mycket möjligt att din huvudkaraktär undviker sina problem och inte alls vill vara med om någon förändring.
Första vändpunkten
Det är här din berättelse verkligen börjar. Din huvudperson är förberedd och fattar nu det slutliga beslutet att engagera sig i handlingen och din berättelses konflikt. Det finns ingen återvändo. Funktionen för den första vändpunkten är att få huvudpersonen att förbinda sig till sitt berättelsemål och gå in i akt 2 och öppna dörren till ett äventyr och lämna sin vanliga värld bakom sig. Metaforiskt eller så ger sig karaktären ut på en resa på riktigt.
Första vändpunkten förekommer vanligtvis cirka 25 % in i boken. I en roman på 80 000 ord händer den första vändpunkten runt 20 000 ord.
Så när förbinder sig din huvudperson verkligen till sitt mål? När kan han/hon inte gå tillbaka till ”business as usual?”
Ofta är den första vändpunkten en kris som skapats av att huvudpersonen på något sätt kolliderar med antagonisten.
Ibland är det något som huvudpersonen anser vara ett positivt drag. De gör ett val att påbörja något som de inte riktigt vet vad de gett sig in på.
Första vändpunkten förändrar allt. Men det här är inte bara en händelse som händer huvudpersonen. Detta är en händelse som antingen innehåller eller direkt följs av karaktärens reaktion på ett starkt och oåterkalleligt sätt.
Akt 2 i treaktstrukturen – Konfrontationen (25-75%)
När din berättelse har introducerats av akt 1, kan du gå in i vad din berättelse verkligen handlar om det sker i akt 2.
Detta kommer att utgöra huvuddelen av ditt sidantal på cirka 50 % av berättelsen, och kommer att bestå av en serie tester och prövningar som ger din huvudperson möjlighet att växa och förändras, förbereda dem för klimaxet och konkretisera insatserna i konflikten. Här kan du utforska karaktärsbågar, subplotter (bihandlingar), hemligheter och föraningar som kommer att göra din berättelse mer spännande och övertygande!
Naturligtvis, eftersom akt 2 är en så stor del av din bok så är det lätt att bli överväldigad av akt 2.
För att hjälpa dig komma förbi denna överväldigande känslan, tänk på den i två delar, åtskilda av mittpunkten. Akt 2A och akt 2B.
Den första halvan av akt 2 reagerar din karaktär på händelserna i handlingen och drivs framåt av de yttre krafterna i deras nya värld.
Den andra halvan av akt 2 efter mittpunkten så börjar äntligen protagonisten driva handlingen framåt. De har fått nya färdigheter och mål vid mittpunkten, vilket gör att de kan ta en mer aktiv roll i sin egen berättelse.
Bekymmer 1
Om du inte har introducerat din antagonist är det nu dags att göra det. Om du redan etablerat den antagonistiska kraften, påminn då läsarna om varför de bör ta antagonisten på allvar. Förstärk insatserna i konflikten du etablerade i akt 1 och visa varför denna konflikt är viktig. Här får vi som läsare ofta en ledtråd om antagonisten och dess mål.
Det är ofta en scen där huvudpersonen först känner antagonistens sanna kraft, liksom att vara en punkt där huvudpersonen måste brottas med hans/hennes brist, lögn eller definierande trauma.
Bekymmer 1 händer vanligtvis någonstans runt cirka 33 % i texten; för en roman på 80 000 ord händer det runt 26 000- 27 000ord.
Det första bekymrets funktion är alltså att få huvudpersonen att stöta ihop med antagonisten på något sätt och att fördjupa huvudpersonens engagemang för berättelsens mål.
Mittpunkten
Detta markerar en vändpunkt för din huvudperson. Tidigare reagerade de på krafter utanför deras kontroll. Efter mittpunkten är de redo att ta sig an den kommande konflikten.
Mittpunktens funktion är att ta berättelsen i en ny riktning genom att introducera en twist som förändrar hur huvudpersonen tänker och hur hen närmar sig berättelsens mål.
Det händer vanligtvis i mitten alltså cirka 50 % in i boken, så för en roman på 80 000 ord händer det runt 40 000 ord.
Mittpunkten twist är ofta en uppenbarelse för huvudpersonen.
Det kan vara en fysisk uppenbarelse – som att få ett nej på en jobbansökan. Det kan vara en intellektuell uppenbarelse – som att inse att din bästa vän ljög för dig. Eller det kan vara en känslomässig uppenbarelse – som att inse att man inte riktigt gillar den där söta killen trots allt utan han verkar vara en idiot.
Så vad händer runt mitten av berättelsen som helt förändrar hur min huvudperson tänker på och närmar sig sitt mål?
Andra halvan av akt 2 i treaktstrukturen
Den andra halvan av andra akten är där din handling verkligen börjar intensifieras. Din huvudperson avslutar mittpunktens händelse med beslutet att sluta reagera och börja agera.
Bekymmer 2
Bekymmer 2: En uppföljning från första bekymret. I efterdyningarna av Mittpunkten, påminn din huvudperson och dina läsare varför de behöver frukta antagonisten. De har inte vunnit konflikten än!
Det andra bekymrets funktion är att göra huvudpersonens liv betydligt svårare genom ytterligare en större sammandrabbning med antagonisten. Det händer vanligtvis cirka 66 % in i berättelsen, så för en roman på 80 000 ord händer det runt 52 000- 53 000 ord.
Bekymmer 2 är en händelse där huvudpersonen återigen måste brottas med sin brist, sår eller definierande trauma som ett resultat av misslyckandet eller krisen som hen upplever under bekymmer 2. Eftersom huvudpersonen har växt lite i den första delen av berättelsen är det här vi börjar se huvudkaraktären vara en bättre person och hantera motgångar på ett smartare sätt.
Så vad är den största konflikten din huvudperson har med antagonisten efter mitten av min berättelse?
Akt 3 i treaktstrukturen – Upplösningen (75-100%)
Liksom alla andra akter inleds tredje akten med en stor viktig händelse, men till skillnad från de andra akterna lugnar det aldrig ner sig. Från och med 75%-strecket är både karaktärerna och läsarna ute på en vild resa.
Akt 3 börjar omedelbart med den tredje vändpunkten och markerar en mörk och spänd tid för din karaktär. Det är här du hittar klimaxet i din berättelse, eller den slutliga konfrontationen mellan din huvudperson och antagonist, men det är också där de lösa trådarna i din berättelse måste knytas ihop. Alla förebrående planteringar eller bihandlingar om du haft med det i akt 1 och akt 2 måste leda till något i akt 3.
Viktigast är att akt 3 är kulmen på din huvudpersons utvecklingsbåge, såväl som alla andra stora karaktärsbågar i din berättelse. Alla färdigheter och kunskaper de fått under akt 2 kommer att testas här.
Lyckligtvis är akt 3 inte bara undergång och dysterhet, eftersom den avslutas med avslutningen. Om du inte skriver en tragedi så borde det finnas en vändning och din protagonist segrar över antagonistiska kraften.
Tredje vändpunkten
Huvudpersonens mörkaste ögonblick. Så som det verkar här så har antagonisten vunnit. Detta lägger stunden för berättelsens klimax, där de måste bevisa sin förmåga att övervinna konflikten mot alla odds. Tempot i din berättelse ökar härifrån och fortsätter öka berättelsen ut, vilket leder till ett spänt klimax ögonblick.
Funktionen för den tredje vändpunkten är att visa antagonistens sanna kraft via en stor sammandrabbning mellan hen och huvudpersonen, och att förbereda inför berättelsens mörka ögonblick och klimax.
Den tredje vändpunkten inträffar vanligtvis cirka 75 % in i berättelsen , eller vid 60 000 ord i en 80 000 ords berättelse.
Så var har huvudpersonen och antagonisten en stor sammandrabbning som visar att din huvudperson fortfarande inte är redo att besegra antagonisten, men ger hen en chans att lära sig något viktigt om antingen sig själv eller antagonisten?
Klimax
Dags att öka spänningen. Din protagonist och antagonist är på väg mot en sammandrabbning och läsaren rusar mot finalen tillsammans med dem.
Klimax funktion är att ställa huvudpersonen och antagonisten mot varandra i en sista avgörande uppgörelse, där huvudpersonen har en chans att visa att hen har blivit en bättre person när hen strävar mot sitt mål.
Klimaxet inträffar vanligtvis någonstans mellan 90%-98% av romanen, och det kräver ofta mer än en scen, eftersom det är en enorm kamp för huvudpersonen att besegra antagonisten.
Så var har huvudpersonen och antagonisten sin sista kamp? Var är huvudpersonens öde avgjort (och huvudfrågan lösts) en gång för alla?
Avslutningen
Din berättelse och dess konflikt slutade officiellt med berättelsens climax. Om du vill kan du avsluta din berättelse där och då. Men de flesta böcker behöver en extra scen eller två för att binda ihop eventuella överblivna lösa trådar och för att vägleda dina läsare till den känsla du vill lämna dem.
Dags att andas ut med dina läsare och huvudpersonen – konflikten är löst! Nu kommer uppgiften att ta reda på hur deras liv kommer att fortsätta härifrån. Kommer de att återhämta sig från sin resa? De kanske återvänder hem, men deras värld kommer aldrig att bli densamma. Det kan till och med finnas antydningar om en uppföljare här. Fast att strukturera en serie kräver ännu lite mer planering och är ett ämne till en annan gång.
Sammanfattning om treaktstrukturen
Genom att använda berättelsestruktur begränsar du dig inte till en standardiserad berättelse. Istället ger du dina läsare sammanhållning, känslomässig utdelning och tajt tempo som håller dem engagerade under hela resan. Eftersom strukturen manifesterar sig i så många aspekter av skrivprocessen, är det ett fantastiskt verktyg för att säkerställa att varje viktigt skeende i din berättelse träffar din läsare rakt i hjärtat.
Naturligtvis är många människor oroliga för att användandet av en struktur kommer att skada deras kreativitet, och jag förstår den rädslan. Sättet som kreativtskrivande lärs ut får det att verka som om treaktstrukturen är en kompromisslös lag skriven i sten som tvingar dig att följa dess regler exakt, men det är långt ifrån sanningen.
Nyckeln ligger i hur du använder den.
Om din berättelse saknar ett andra bekymmer men dina betaläsare inte känner att berättelsen lider av det, bra! Känn dig inte pressad att tvinga in din berättelse i en struktur om ditt manus fungerar som den är. Å andra sidan, om din berättelse segnar i mitten och du inte kan komma på varför, finns treaktstrukturen här för att ge dig svar.
I slutändan, om du förstår strukturen har du en färdplan för din berättelse, som hindrar dig från att falla in i de planlösa irrfärder jag begav mig ut på när jag började skriva. Med klok användning av treaktstrukturen kommer du förhoppningsvis att bli en mer produktiv och gladare författare.
